001   En IPS-standard för kretskortstillverkning som används internationellt. En annan standard som också används internationellt är MIL-STD-standarden 2000
1/f-brus   Se fladder-brus
1T-SRAM   "One Transistor-Static Random Access Memory". 1T-SRAM är liksom DRAM uppbyggda med bitceller bestående av en enda transistor och en kapacitans. På så sätt kommer man förbi nackdelarna med den låga minnestätheten hos SRAM. Man slipper också de extra produktionsstegen och de lägre prestanda som DRAM medför. Denna minnestyp är därför idealisk när det gäller att inbädda stora mängder minne i SoC-konstruktioner.
Kiselarean blir med processgeometrier på ca 0,2 um mellan hälften och en tredjedel av vanliga sextransistorers SRAM-moduler. Även om 1T-SRAM-cellen har en klart mindre area än SRAM så är den fortfarande tre ggr. större än en DRAM-cell i samma processgeometri.
Ytterligare fördelar är lägre läckströmmar, högre hastighet och lägre aktiv strömförbrukning jämfört med standard SRAM. Dessutom ökar konkurrensfördelarna för varje ny processgeneration.
Orsaken till att skilladerna ökar är att vanliga SRAM-celler innehåller massor av internförbindningar. De skalar inte linjärt när tillverkningsprocesserna förbättras (krymper). De individuella 1T-SRAM-ellerna innehåller minimalt med internförbindningar och skalar därför i stort sett linjärt med minskande processgeometrier.
När det gäller läckströmmar är skillnaden ännu större. En sextransistors RAM-cell har fyra vägar där matningsströmmen kan läcka mot jord. 1T-SRAM-cellen har inga sådana vägar.
10-GbE   "10-Gigabit Ethernet".
1284   IEEE-standard som definierar den nya (1997) typen av parallellkabel som varit i bruk i några år. Se även ECP, EPP och parallellport.
1394   En IEEE standard, se USB.
14443A  . Det är en internationell ISO-standard för kontaktlösa "smartcards". Kan användas för passerkontroll där folk kan passera genom en passagekontroll och kortet kan läsas på upp till 10 cm avstånd med RF-teknik.
16:9-format   Se "Widescreen" och "4:3-format" för ytterligare information.
2G   eller andra generationens nät. Beteckning på de mobila nät (för trådlösa telefoner) som i huvudsak används för talkommunikation, t.ex. GSM och DAMPS.
3GPP   "3rd Generation Partnerchip Project"
2,35:1-format   Se "Widescreen" för ytterligare information.
24P   År 2001 arbetar filmindustrin för att enas om en upplösning (för digital filmformat) som ska ersätta 35 millimeter (standarden för analogt filmformat). För att komma så nära en acceptabel upplösning som möjligt har flera format testats varav HD, High Definition, är det ena. 24P är en annan version av HD-formatet. Den håller en upplösning på upp till 1920x1080 bildpunkter. Som jämförelse har en vanlig TV en upplösning motsvarande 720x576 bildpunkter, vilket motsvarar cirka 1/7-del av en biofilms upplösning.
24P står för inspelning med 24 progressiva bilder/sekund. Standarden är fördelaktig på så vis att materialet enkelt går att överföra till olika internationella TV-format med olika filmhastighet. Att översätta 24 bilder/sekund till 25 bilder/sekund, som används i Europa, gör man genom att öka hastigheten med ca fyra procent. I USA är standarden 30 bilder/sekund och då dubbleras i stället var fjärde bildruta. Ingen av dessa förändringar går att upptäcka av tittarna.
En enda bildruta kan ligga på någonstans mellan 15 och 40 MegaByte. En komprimerad långfilm på 1,5 timmar får en total storlek på ungefär 50 GigaByte, varav inses att en långfilm blir svår att lagra och distribuera (år 2001). De ca 50 GigaByte en film upptar kan levereras på fyra till sex DVD-skivor som kopieras till biografens hårddisk.
Nästan hälften av all långfilmproduktion i Sverige spelas in på 16 millimeter (år 2001), vilket är nära hälften så dyrt som 35 millimeter. Att byta till HD-kameran kan ge ett bättre resultat till en lägre kostnad.
Upplösningsjömförelse mellan olika filmformat:

35 mm biofilm:	10 500 000 pixlar.
E-bio	4 000 000 pixlar.
16 mm film	2 460 000 pixlar.
film på DVD-skiva	345 000 pixlar.
film på VHS-kasett	110 000 pixlar.

Se även "E-bio".
2,5G   Beteckning på mobila nät av typen 2G som har snabbbats upp med någon tilläggsfunktion. GPRS är ett exempel på en uppsnabbad version av standard GSM.
2000   En militär standard, MIL-STD, för kretskortstillverkning som används internationellt. En annan standard som också används internationellt är IPC-standarden 001
3DES   "Triple Data Encryption Standard". (tripple-DES). Det är enkelt uttryckt en serie om tre nästlade DES-operationer och ger betydligt högre säkerhet. Det är ändå inte ens i närheten av det skydd som AES erbjuder med sin högsta säkerhetsnivå. Se DES och AES för mera information.
3D-MID   "Three Dimensional Mould Interconnection Device". Innebär att man utnyttjar höljet som mönsterkort och bygger kretskortet i tre dimensioner. Mönsterkortet formsprutas samtidigt med höljet, vilket innebär att antalet ingående delar minskar samtidigt som användbarheten ökar. 3D-MID är dock inte enbart en kretskortsteknik. Den kan även användas som bärare för SiP- eller Multichip-moduler.
3DNow   AMDs alternativ till Intels MMX. 3DNow! tekniken kom första gången i processorn K6-2 och ger snabbare 3D-grafik än MMX. Även Cyrix och Centaur/IDT har valt att satsa på 3DNow!. Även Microsoft stöder standarden genom att lägga in den i sin DirectX6.0. 3DNow! innebär bland annat 21 nya instruktioner. Även om 3DNow!-teknologin bygger på MMX-register, har koder som liknar MMX-instruktioner och kan exekveras simultant med MMX-instruktioner, rör det sig om en helt ny teknologi. MMX utvecklades för att förbättra heltalsintensiva beräkningar som görs vid rastrering, medan 3DNow! förmår göra de flyttalsberäkningar som behövs i anslutning till moderna grafikaccelerationer.
Hantering av 3D-grafik handlar först om att skapa modeller och göra geometriska beräkningar, vilket kräver flyttal. Rastreringen görs sedan med heltal i grafikacceleratorn. Enligt AMD löser 3dDNow! det problem som tidigare bestått i att processorn inte hinner mata data snabbt nog till grafikacceleratorerna. De 21 nya instruktionerna är flyttalsinstruktioner som stöder SIMD. 3DNow! stöder också IEEE 754. Mer information om 3D finns att läsa på www.3dark.com med information om hur framställa 3D-grafik och animationer. Efterföljaren till 3D-Now är Enhanced 3D-Now, som har fått ännu fler instruktioner.
3D-printing   3D-printing är en FFF metod för tillverkning. 3D-printing är en visualiseringsmetod som bygger på principen att maskinen droppar bindemedel på en pulverbädd. Material är stärkelse som infiltreras med vax och cyankrylat. Resultatet blir en pulverformig yta med en låg noggranhet. Metoden är lämplig för tillverkning av konceptmodeller.
3G   "3rd Generation". Populär beteckning på nästa generation (efter GSM) av mobila nät. Den korrekta termen är egentligen UMTS. Om talkommunikation är den dominerande tjänsten i andra generationens nät (2G) så är datatjänster det som skall fylla tredje generationens nät (3G). För att förklara det nya sättet att använda telefoner brukar 'branchen' i stället kalla den för terminal. Terminaler är telefoner som delvis är datorer. Se UMTS för mera information.
3GIO   "Third Generation Input Output". 3GIO är en direkt efterföljare till PCI-bussen, med stora likheter med PCI på mjukvarusidan. När det gäller hårdvaran är likheterna med Infiniband större, men 3GIO är betydligt enklare och bör också bli betydligt billigare. Anslutningen till grafikenhet och snabba I/O-enheterna görs via snabba punkt-till-punkt-förbindningar och I/O-enheterna går via en växel istället för en buss. Den fysiska anslutningen sker via LVDS (signalpar med differentiell drivning). Varje signalpar gör en komplett seriell överföring med inkodad klocksignal och klarar i första versionen 2,5 Gbit/s, ökning till 10 Gbit/s kommer i senare versioner. Det går att använda upp till 32 signalpar i stegen: 1, 2, 4, 8, 16 och 32 signalpar. Vid flera signalpar parallellt delas dataströmmen upp bytevis och skickas via de olika signalparen för att sedan sättas samman i rätt ordning. Den totala överföringskapaciteten blir på detta sätt 2,5 Gbit/s*(antal signalpar), dock max 10 Gbit/s i första versionen (40 Gbit/s i senare version). Uppdelningen i signalpar görs helt och hållet i hårdvara och belastar inte mjukvara eller totalprestanda. Det handlar alltså inte om konventionell parallellöverföring med synkronisering via separat klocka (som t.ex. hos bussen RapidOI). 3GIO klarar alltså mycket stora dataströmmar men är inte tänkt att användas som minnesbuss. 3GIO klarar "hot plugging", dvs ut- och inpluggning av enheter med matningsspänningen påslagen. Se "PCI express" för kompletterande information.
3GPP   "Third Generation Parnership Project".
3U   Ett standardiserat Europakort i 3U har formatet 100*160 mm.
3p/8-8PSK   "3p/8-8 Phase Shift Keying". 3p/8-8PSK är en typ av modulation som används för att placera digitalt data på en radiofrekvens. Se exempel på jämförelse mellan 8PSK och 3p/8-8PSK här.
41562   En DIN standard, se D-Sub.
4:3-format   4:3 anger bredd-/hödförhållandet på en vanlig TV, bilden är 1,33 ggr bredare än den är hög. Jämför med en widescreen-TV där bilden är 1,78 bredare än hög, vilket motsvarar storleksförhållandet 16:9. När det gäller filmer finns det flera varianter , vanligast är 2,35 ggr bredare än hög. Formatet 2,35:1 ger brevlådeformatet även på en widescreen-TV och på en 4:3-TV utnyttjas mindre än hälften av bildytan (endast 42,6 procent). Se även "Widescreen" för ytterligare information.
488   IEEE-standard som ofta kallas GPIB-bussen.
Finns inga ord som börjar på siffran fem i listan
6DoF  Six Degrees Of Freedom".
6U   Ett standardiserat Europakort i 6U har formatet 233,35*160 mm.
754   IEEE-standard för flyttalsberäkningar med enkel precision.
8-PSK   "8-Phase Shift Keying". 8-PSK är en typ av modulation som används för att placera digitalt data på en radiofrekvens. Se exempel på 8-PSK här.
8-VSB   "8-bit Vestigal Sideband". Den modulationsstandard som används för DTV i USA. I Europa används modulationsstandarden COFDM till DTV.
802.3   Den ursprungliga standarden för Ethernet, framtagen av IEEE under början av 1980-talet.
802.3u   Benämning för standarden 'Fast Ethernet', framtagen av IEEE. 'Fast Ethernet' är efterföljaren till Ethernet standarden 802.3.
802.3z   Benämning för standarden 'Gigibit Ethernet', framtagen av IEEE.
802.3ae   En standard för 10 gigabit Ethernet utvecklad av IEEE.
802.11   Är en familj av specifikationer (bl.a. 802.11a och 802.11b) för trådlösa nätverk, som har utvecklats av IEEE. Specifikationen innehåller de fyra teknikerna HSS (Frequency Hopping Spectrum), DSSS (Direct Sequence Spread Spectrum), IR (InfraRed) and OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing).
802.11a   En standard (från 1999) för trådlösa lokala nätverk utvecklat av amerikanska IEEE. 802.11a och är en förbättrad version av 802.11b med högre datakapacitet (upp till 54 MBit/s, dock på bekostnad av sämre räckvidd). Standarden använder modulationsmetoden OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing). Se WLAN (Wireless Local Area Network) för mera information. I långa loppet är det tänkt att 802.11a helt och hållet skall ersätta 802.11b. 802.11a arbetar i 5GHz-bandet, vilket ger mindre risk för störningar (jämfört med 2,4GHz-bandet, där både mikrovågsugnar och trådlösa telefoner arbetar).
802.11b   En standard för trådlösa lokala nätverk utvecklat av amerikanska IEEE. Standarden har stöd av operativsystemet Windows XP. 802.11b kallas ibland också för WIFI. Se WLAN (Wireless Local Area Network) för mera information.
802.11g   En standard för trådlösa lokala nätverk utvecklat av amerikanska IEEE. Standarden använder samma modulationsmetod som 802.11a, nämligen OFDM (Orthogonal Frequency Division Multiplexing). 802.11g har stöd för CCK (Complimentary Code Keying) för att säkerställa bakåtkompatibilitet med 802.11b. Som tillvalselement har standarden PBCC (Packet Binary Convolutional Coding) och hybriden CCK/OFDM. Se WLAN (Wireless Local Area Network) för mera information. 802.11g är kapabel till fem gånger så hög överföringshastighet som 802.11b, vilket motsvarar 54 MBit/s., men använder ändå samma frekvensband. 802.11g erbjuder också högre säkerhet än 802.11b. Första versionen av 802.11g spikades i augusti 2003.
802.15.3a   Se UWB (Ultra Wide Band) för ytterligare information.
802.15.4   En IEEE-standard som ratifierades i maj 2003, och definierar det fysiska gränssnittet för 2,4GHz. Standarden IEEE 802.15.4 går också under namnet ZigBee. Den specifierar det fysiska gränssnittet (PHY=PHYsical layer interface) och lagret (MAC=Media Access Control), medans alliansen ZigBee definerar nätet. bandet 2,4GHz är högattraktivt eftersom det bygger på ett olicensierat s.k. ISM-band (Industrial Scientific Medical) som är undantaget licens i hela världen.
De typiska applikationerna är i hemmet och för automation i byggnader, för industriell övervakning och styrning samt i nätverk för trådlöst förbundna sensorer. Dessa applikationer kräver tillförlitliga och säkra trådlösa kommunikationslänkar med låga datahastigheter, låg komplexitet och och låga kostnader. Protokollet i standarden är utformat för att passa för batteridrivna system, vilket gör ZigBee unik.
802.16a   En standard för trådlösa lokala nätverk utvecklat av amerikanska IEEE, kallas också WMAN. Se WMAN för ytterligare information.
8514/A   8514/A är namnet på IBMs tillbehörsprodukt för system där VGA-upplösning var otillräckligt. 8514/a klarar 1024*768 punkter i 256 färger. Enstaka kopior skapades av andra tillverkare, men sedan mitten på 1990-talet är 8514/A i princip död som standard. IBMs efterträdare till 8514/A är XGA.
8859-1   En ISO-standard. Den teckentabell som är standard på webben (1999). Den har stöd för de bokstäver och den teckenuppsättning som är vanlig i västvärlden.
Finns inga ord som börjar på siffran nio i listan