Fred och konflikt

Grundfrågor: Varför uppstår konflikter?
- mellan individer
- mellan grupper
- mellan stater?

Vilka är de konfliktskapande krafterna?
Vilka är de fredsbevarande krafterna?
"Filosofiska utgångspunkter"

• Människan är av naturen god - solidarisk
• Människan är en biologisk varelse - egoistisk

Konfliktförklaringar:

• Människan som biologisk varelse
• Psykologiska förklaringar - en individ som hindras från att nå sina mål blir frustrerad vilket utlöser agression
• Soclalpsykologisk nivå - grupptryck leder till aggressivt beteende, vi kangömma oss i massan. Vi kan också uppfostras till att inte ifrågasätta.
• Samhällsnivå - samhällsstrukturen ger upphov till konflikter då stora grupper hindras från att ta del av "det goda livet" (klasskillnader)

Ekonomiska konflikter mellan grupper eller mellan folk.

Konflikter: Två parter kan inte komma överens om fördelning av vissa värden så att båda blir nöjda.
Målkonflikt: Man gör anspråk på samma territorium eller råvarutillgång.
Intressekonflikt: Beror på ojämn, orättvis fördelning.
Värdekonflik: Vilken ideologi skall dominera? (religion, politik)

Många konflikter kan förklaras ufifrån följande motsatspar:
Makt - maktlöshet
Moral - omoral
Legalitet - illegalitet
Demokrati - diktatur

När den enskildes moral kolliderar med statens intressen kommer staten att försvara sig, om så krävs med vapenmakt. Försvaret av staten går före individens intressen. I en demokrati finns det legala sätt att hävda sig emot staten. I en diktatur är varje form av protest illegal vilket betyder att den som protesterar riskerar sin frihet, kanske sitt liv.
En "god stat" måste balansera alla minoriteters intressen.

I alla samhällen finns grupper med mer eller mindre makt. Makten kan vara formell eller informell. Även grupper som har viss makt kan känna maktlöshet i vissa situationer. Dessa är ofta de mest framgångsrika påtryckningsgrupperna (lobbyisterna).

Om var och en fattar egna beslut, utan hänsyn till laglighet, är risken stor att staten upplöses, man hamnar i ett anarkistiskt kaos där till slut djungelns lag är det som gäller. Risken för diktatur är då överhängande.

Etnisk tillhörighet

Man kan välja etnisk tillhörighet beroende på vilka man vill fjärma sig till eller ifrån

• Ras
• Språk
• Religion
• Region
• Släktskap
• Kultur

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En etnisk tillhörighet kan vara ett kollektivt medvetande - "vi känsla" - som innefattar ett gemensamt historiskt öde (bakåt o framåt i tiden)
I världen finns i dag c:a 5000 etniska grupper
Det finns ca 200 stater, varav 10 är etniskt homogena.

Stat:
- politiskt territorium
- erkänns av befolkningen
- Erkänns av andra stater
- Har kontroll över sitt land

Nation:
- En etnisk grupp som vill bilda en stat. Ex Palestina.

Nationalistiska rörelser:
1. Enhetsrörelser, t ex enandet av Italien och Tyskland. Dagens panarabiska rörelse m fl.
2. Separatistiska rörelser - vill bryta sönder nu existerande stater i dess etniska beståndsdelar.
 
 

 2006-12-11 av labo