Kunskapssyn i ett historiskt perspektiv .

Kunskapssynen är en integrerad del av samhällets grundsyn. Förändringar i arbetsliv och samhälle formar mål för utbildning och attityder till lärande. För att förstå dagens syn på kunskap och kompetens måste vi kasta en blick tillbaka.

Vi vill här presentera ett urval av kunskapsteoretiker och pedagoger som satt spår inom pedagogikens område.De presenteras i följande ordning. Genom att klicka på namnen kommer du till ett ställe där det fins ytterligare information om respektive pedagog.  -
Rousseau - Dewey - Steiner - Montessori - Neill - Makarenko - Freinet - Piaget - Rogers - Skinner - Freire - Vygotski - Malaguzzi

Johan Amos Comenius (1592-1670)

Comenius skrev Didactica Magna som handlar om konsten att undervisa. Han uttalar i sin skrift kravet på en skola för alla där innehållet i undervisningen är anpassat till elevens behov och intresse. Han ivrar för motivationens betydelse och talar för en aktiv och praktisk undervisningsmetod. Comenius pedagogiska tänkande var starkt kritiskt till den medeltida skolans undervisning som främst bestod av mekanisk utantillinlärning. Det var en skola för de få utvalda i samhället. Comenius kan ses som en av de första förkämparna för folkskolan och hans pedagogiska syn är i många avseende häpnadsväckande modern.
"Lärarna skall undervisa mindre, lärjungarna
däremot läsa mer. Skolorna skall förete mindre
bråk, leda och fåfängt arbete och uppvisa mer
fritid, större trevnad och gedignare framsteg."
 

Jean-Jacques Rousseau (1712-1778)

Rousseau var en av de första som krävde respekt för de olika mognadsstadierna i människans utveckling, från spädbarn till vuxen. Hans frihetspedagogik bygger på att uppfostran skall ske i så nära samklang med naturen som möjligt. Barnet lär sig tala när det själv känner behov av att uttrycka sina tankar i ord. En självreglerande uppfostran som är behovsorienterad och vars syfte är att få individen att själv upptäcka det för allas gemensamma bästa.
" De skrytsamma pedagogerna meddelar sina
lärjungar blott ord, ord, ingenting annat än ord"
 
 

John Dewey (1859-1952)

Dewey kallas den progressiva pedagogikens fader och var den som myntade begreppet "learning by doing". En aktivitetspedagogik där teori och praktik, reflektion och handling hänger ihop. Kunskap måste kunna bli till nytta och måste ha verklighetsanknytning. Eleverna ska arbeta sökande, experimentellt och därmed påverka sin egen inlärning. Nutidens pedagogiska metoder som temaarbete, problemorienterade studier och projektarbete har utmynnat från Deweys tidiga idéer och syn på lärprocessen. Ett särskilt pedagogiskt problem såg Dewey i skolans samarbete med det omgivande samhället. Skolan måste överbrygga gapet mellan dagens samhällsliv och barnen.
"De håller redan på att rinna över, att spricka av aktiviteter av olika slag. Barnen är redan intensivt aktiva och frågan om undervisning blir frågan om att ta vara på dessa aktiviteter och ge dem en in- riktning."
 

Rudolf Steiner (1861-1925)

Steiner är upphovsmannen till Waldorfpedagogiken som utgår från kunskapen om människans totala utveckling – kroppslig, själslig och andlig. För att individen ska kunna utvecklas på bästa sätt måste inte bara tanken utan också känslan och viljan tränas. Denna helhetssyn avspeglar sig i undervisningen där eleverna arbetar i temastudier, utformar sitt eget läromedel och där konstnärliga ämnen ges stort utrymme. Steiners pedagogik genomsyras av att hela människan skall utvecklas. Eleven ska ha möjlighet och tid att själv finna vägen till sann kunskap. Waldorfpedagogiken har haft stor genomslagskraft i hela världen. 1995 fanns 700 Waldorfskolor spridda över jordklotet.

"Den antroposofiska pedagogiken vill arbeta utifrån en sådan människokännedom som man inte kan tillägna sig annat än inom ramen för den andevetenskapliga antroposofin; den vill arbeta utifrån en människokännedom, som omfattar hela människan; kropp, själ och ande" Rudolf Steiner

Maria Montessori (1870-1952)
 Association Montessori Internationale (AMI) Welcomes You
Montessoripedagogiken förordar utveckling genom självreglering. Vägen till utveckling går via aktivt och koncentrerat arbete. Maria Montessori utformade självinstruerande läromedel och lekmaterial som tränar såväl elevens sinnen som dess intellektuella och sociala utveckling. Verksamhetens syfte är att ge utrymme för de tre grundläggande arbetsprinciperna frihet, självdisciplin och individualisering. Montessoripedagogiken har framgång än idag i ett stort antal länder.
"Genom att erbjuda barnet frihet och oberoende frigör vi en aktiv varelse som drivs till handling och som inte kan leva utan aktivitet därför att det är en form av existens för alla levande varelser."
 
 

AS Neill (1883-1973)

Neill startade på 20-talet internatskolan Summerhill i England. Summerhill har blivit en internationell symbol för den demokratiska skolan med frivilligt deltagande i undervisningen. En självreglerande pedagogik som bygger på antagandet att barnet själv kan reglera sin inlärning och personlighetsutveckling. Självbestämmande – frihet – ansvar kan sammanfatta Neills demokratiska syn på undervisning. Hans huvudidé var att "göra en skola som passade barnen - istället för att få barnen att passa i skolan".
"Överdriven frihet blir till självsvåld. Jag definierar självsvåld som intrång på andras frihet. I min skola har ett barn till exempel frihet att gå till lektionerna eller att låta bli, eftersom det är deras privatsak, men barnet har inte frihet att spela trumpet när andra vill plugga eller sova.(Neill 1974, s 9)

Anton Makarenko (1888 - 1939)

Makarenko var verksam som lärare vid en arbetskoloni för fattiga och hemlösa barn i Sovjet 1920. Karakteristiskt för Makarenkos undervisningsmetod var att uppfostra sina elever för kollektivet, i kollektivet och genom kollektivet. Makarenkos tes var att det är i det nödvändiga arbetet som vi fostras till solidariska samhällsmedborgare. Pedagogiken bygger på en genomgripande organisation och planering av verksamheten, med en fungerande arbets- och ansvarsfördelning. Målsättningen är att genom solidaritet och samarbete uppnå gemensamma mål samtidigt som gruppen möjliggör en rikare utveckling av det enskilda barnets personlighet. "Hasselakollektivet" är en svensk verksamhet som hämtat inspiration från Makarenkos tankar.
" En människa bör ha blott en specialitet - hon bör vara en människa, en verklig människa"
 
 

Celestin Freinet (1896 -1966)

Freinet har utformat en pedagogik som kallas verklighetspedagogik eller arbetspedagogik. Han ifrågasatte den traditionella skolans auktoritära undervisning och ville skapa en skola där eleven får uttrycka sig fritt, ges möjlighet att utveckla sin fantasi och skaparlust. Erfarenheter erhåller eleven genom experiment, undersökande arbetssätt och direktstudier av verkligheten. Handens och intellektets skolning är lika viktiga. Grundförutsättningen för Freinetpedagogiken är att skapa en miljö som möjliggör experiment och sökande efter kunskap utifrån egna frågeställningar. I dagens Sverige finns det lärare som arbetar enligt Freinets grundtankar.
" Oavsett vilken fas i livet vi betraktar, är den verkliga undervisningens princip det trevande experimentet, som överträffar alla mer eller mindre vetenskapliga metoder"
 

Jean Piaget (1896 - 1980)

Piaget var kunskapsteoretiker och arbetade med hur formerna för tänkandet utvecklas och hur barnet skapar sig en världsbild. Hans syn på utveckling vilar på biologisk grund. Enligt Piaget genomgår alla barn utvecklingsstadier i sitt tänkande i en lagbunden ordning. Utvecklingen är styrd av inre processer hos människan. Medfödda egenskaper utvecklas genom mognad och undervisningen anpassas till individens naturliga kunskapsutveckling. Piaget har skapat en förståelse hos pedagoger världen över, en förståelse och kunskap om att barns och vuxnas föreställnings- värld skiljer sig radikalt från varandra. Han har bl. a beskrivit hur barn resonerar under olika perioder i sin utveckling och hur barn successivt kommer fram till den vuxnes förmåga att tänka logiskt.
"Att förstå är att upptäcka eller att återuppbygga genom återupptäckt."
Jean Piaget
 

Carl Rogers (1902 -1987)

Rogers som var psykolog och psykoterapeut menar att i all undervisning måste eleven själv få bestämma vad han vill lära sig. Förmågan till förändring och anpasssning är nödvändig i ett föränderligt samhälle, anser Rogers. Hans positiva människosyn menar att människan strävar i sin utveckling mot självförverkligande, mot mognad och mot att vara samhällsnyttig. Rogers slutsats blir att målet för utbildningen i överlevandets tjänst är att befodra förmågan till förändring och inlärning; den är vis som insett att ingen kunskap är säker och att kunskapssökande är basen för säkerhet.
"Teaching, in my estimation, is a vastly overrated function."
"Jag vill tala om inlärning, kunskap. Men inte om det livlösa,sterila,meningslösa,snabbt glömda som pressas in i hjärnan på en stackars hjälplös individ……..Jag talar om ATT LÄRA - om den omättliga nyfikenheten som driver femtonåringen att suga i sig allt han kan se, höra eller läsa om bensinmotorer för att förbättra sin moped."
Carl Rogers
 

B F Skinner (1904 -1990)

Skinner var psykologiprofessor och studerade inlärning ur ett psykologiskt perspektiv. Hans studier grundar sig på behavioristen John B. Watsons teser att allt lärande består av beteendeinlärning. I beteendeläran betyder miljön allt för utvecklingen och undervisningen har till uppgift att inplantera beteendeformer eller förhållningssätt. Undervisningen kallades programmerad och byggde på den så kallade stimulus - respons - teorin. Teknik och medel för att förändra människors beteende var genom belöning - bestraffning, beröm - klander och genom en välstrukturerad, i detalj förplanerad , undervisning. Det är läraren och den yttre motivationen som står i centrum i beteende- eller förmedlingspedagogiken.
 

Paulo Freire (1921 - 1997)

Freire är professor i pedagogik och har utformat en pedagogik för de förtryckta. Genom frigörande pedagogik kan individen vinna medvetenhet. En medvetenhet som leder till kritisk reflektion och handling. Tankens och handens arbete hänger ihop. Genom dialogen och den språkliga förmågan skapar eleven ett aktivt förhållningssätt till verkligheten. Freire menar att när vi kan benämna världen så kan vi också förändra världen.
" Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor"
 
 

Välj en av följande uppgifter.

Uppgift 1.

Läs mer om en av ovan angivna pedagoger. Vet Du själv någon pedagog eller pedagogik, som Du är intresserad av och som ej är omnämnd här, är det naturligtvis möjligt att studera denna istället.

Lämna besked om Ditt val.

Studera pedagogen/pedagogiken och skriv ned frågor som hjälp för att göra ytterligare efterforskningar. Ta gärna kontakt med Labo för att få tips om litteratur, studiebesök etc.

Besvara Dina frågor i form av en berättelse utifrån studiebesök, litteraturläsning, intervjuer eller filmstudier.
 

Uppgift 2.

Gör en jämförande studie på två av pedagogerna. På vilket sätt skiljer sig deras synsätt och metoder? Vad har de gemensamt?