Karl Marx föddes den 5 maj, 1818 i staden Trier i Tyskland. Marx var revolutionär som förespråkade " ohämmad kritik av allting " och var förste upphovsman av " teorier om kommunism".

  Hösten 1843 åkte Marx till Paris för att publicera en radikal tidskrift. Det var i Paris september 1844 som han först mötte sin långtida vän Fredrik Engels. Marx och Engels var båda aktiva i olika revolutionära grupper, och tillsammans arbetade de klart med THEORY AND TACTICS OF " REVOLUTIONARY PROLETARIAN SOCIALISM " eller COMMUNISM":

  Marx blev bannlyst från Paris 1845 som farlig revolutionär. Han flyttade sedan till Bryssel i Belgien. På våren 1847 då Marx tillsammans med Engels deltog i en hemlig societet kallad " kommunist förbundet". Till förbundets begäran så författade de båda "The Communist Manifesto" som utpekar teorin om klasskamp ock revolutionens regler för proletärer. Under sina revolutionära aktiviteter blev Marx åter bannlyst och då från Belgien i februari 1848.

  Till slut bosatte han sig i London 1848 där han levde ända till sin död 1883.
 
 

Arbetsvärdeteorin

Enligt den etablerade nationalekonomiska teorin produceras varor och tjänster med flera produktionsfaktorer. Arbete och kapital (maskiner, byggnader mm) producerar tillsammans varor och tjänster. Den lön som de arbetande får, och den kapitalavkastning som de som äger maskiner och byggnader får, anses motsvara hur mycket arbetet respektive kapitalet bidrar med till den slutliga produkten.

  Grundtanken i den teori som Marx anslöt sig till - arbetsvärde-teorin - är att det egentligen bara finns en produktionsfaktor och det är människors arbete. Varor produceras genom att naturresurser bearbetas av mänskligt arbete. Det som kallas kapital - maskiner , byggnader m m - är resultatet av tidigare nedlagt arbete och inte någon självständig produktionsfaktor. Olika varianter av arbets-värdeteorin hade stark ställning i nationalekonomin på Marx tid och teorin var inte skapad av Marx. I Marx tolkning av teorin så får kapitalägarna ersättning därför att de kan lägga beslag på en del av det som producerats enbart av arbete. Aktieutdelningar, räntor m m ses alltså inte som ersättning för någon för produktionen nödvändig prestation. Tanken att den i regel tämligen välbeställde kapitalägaren får sin avkastning som ersättning för att uppskjuta sin konsumtion betraktade Marx enbart som ideologisk.

  I detta kapitel presenteras först vad som enligt arbetsvärdeteorin är förklaringen till att varor har olika priser, d v s har olika bytesvärden. Varför kostar t ex en ny bil säg 30 gånger mer än en ny TV?

  Därefter beskrivs det som för Marx var den viktigaste frågan: Hur ska förekomsten av vinster i en kapitalistisk ekonomi förklaras? Efter denna presentation diskuteras svårigheter och oklara punkter i arbetsvärdeteorin liksom hur ekonomer som anknyter till Marx ser på arbetsvärdeteorin idag.
 
 

Översiktlig beskrivning av teorin

Priser (bytesvärden) bestämda av mängden nedlagt arbete.

Den grundläggande tanken i alla former av arbetsvärdeteori är att en varas pris på marknaden - dess bytesvärde - bestäms av den mängd arbete som går åt för att producera varan. Att en bil kostar 30 gånger mer än en TV beror då på att det åtgått 30 gånger mer arbetstid för att producera bilen.

  Detta påstående om vad som bestämmer priserna gör inte anspråk på att stämma i alla situationer. Det hävdas i arbetsvärdeteorin att detta enkla samband mellan priser och nedlagt arbete gäller under vissa bestämda förutsättningar.

Marx strategi är att starta med att se på en förenklad situation och sedan undan för undan föra in omständigheter som närmar situationen till verkligheten.

  När det sägs att priser bestäms av den arbetstid som gått åt, så förutsätts bland annat:

• Att det är varor där det går att anpassa produktionens storlek till förändringar i efterfrågan. De höga priserna på tavlor av Picasso eller på mark i Stockholms innerstad beror inte på att extremt mycket arbete gått åt för att producera dessa!

• Att det inte nyligen varit några plötsliga förändringar i t ex efterfrågan. En ökning av efterfrågan på en viss vara kan naturligtvis leda till att priset stiger över det som motsvarar den nedlagda arbetstiden. Detta höga pris leder dock till höga vinster och till att fler fler företag söker sig till denna marknad. På sikt kommer därför priset att åter bestämmas av den nedlagda arbetstiden.

När vi ser på en vara som produceras i en viss fabrik - t ex en bil - så bestäms alltså dess bytesvärde enligt arbetsvärdeteorin av :

  1. Den mängd arbete (arbetstid) som läggs ned i bilfabriken. (Här inräknas naturligtvis nödvändigt kontorsarbete av olika slag.)

  2. Den mängd arbete som gått åt för att tillverka de råvaror och halvfabrikat som köps in till bilfabriken.

  3. En viss del av den arbetstid som krävts för att tillverka de maskiner som används vid tillverkningen. Kan maskiner användas för att tillverka 1000 bilar, överförs en tusendel av maskinens bytesvärde till varje bil som produceras.

Nationalekonomer säger ofta att priset på en vara bestäms av efterfrågan och utbud. Marx hade inget att invända mot detta påstående, om det sågs som ett påstående om vad som kortsiktigt bestämmer varans pris.

  Däremot gäller enligt arbetsvärdeteorin att priset på sikt enbart bestäms av produktionskostnader - av egenskaper på utsidan - givet att varan värderas så högt att den överhuvudtaget produceras. Efterfrågans storlek bestämmer då på sikt enbart hur mycket som produceras.
 
 

Arbetsvärdeteorins framtid

Arbetsvärdeteorin har sedan början på 1970-talet utsatts för en allt hårdare kritik av personer som ser sig som Marxister eller åtminstone sympatiserar med mycket av Marx världsbild. Denna kritik har handlat både om mer tekniska aspekter på möjligheten att koppla priser till värden och om arbetsvärdeteorins roll i kritiken av det kapitalistiska samhället. Arbetesvärdeteorins kritiker vill arbetesvärdeteorin med bland annat följande:

• En teori om vinster som tar sin utgångspunkt i en ren förhandlingssituation, där löner och vinster inte förklaras med hänvisning till några speciella " bidrag" till produktens bytesvärde. Istället är det, bland annat, en fråga om vad olika grupper har för handlingsalternativ och vad de kan hota med om deras intressen inte tillgodoses.

   En rent normativ analys, t ex av frågan om den fördelning av ägande som uppstått i det kapitalistiska systemet är etiskt acceptabelt eller inte. Anser man att denna fördelning inte är etiskt acceptabel så uppstår det en fråga nämligen: Finns det något alternativ som är bättre än dagens ekonomiska system, om man utgår från att både rättvisa och en hög materiell levnadsstandard är viktiga mål?

  Att lägga arbetsvärdeteorin till handlingarna behöver inte innebära att man tappar bort det som Marx själv egentligen mest använde arbetsvärdeteorin till nämligen för analys av olika kvalitativa mönster och skeenden i ett kapitalistiskt system.Sådana analyser kan dock göras utan arbetsvärdeteorins begreppsapparat.

sidan uppdaterad. 2006-11-27 av labo