RUDBECKIANSKA GYMNASIET
Institutionen för Samhällskunskap
2003-06-11
Observera att dessa läroplaner är gamla och jag svarar inte
för hur de ser ut idag. Jag är numera pensionär. Mvh/labo
I dagens samhälle översköljs vi av information via olika medier från hela världen. Utbudet är enormt. Leder mångfald till enfald? Vad tar vi oss till av all information? Vilka är våra medievanor?
Vi kommer att ägna oss åt studier av olika nyhetsmedier – främst svenska – för att se likheter och skillnader beträffande nyhetspresentation och åsikter i aktuella samhällsfrågor. Till viss del ska vi göra internationella jämförelser. Här blir Internet ett nödvändigt hjälpmedel, samtidigt som man tar upp och diskuterar Internets speciella roll i nyhetsflödet.
Varför blir vissa saker nyheter och andra inte? Är nyhetsutbudet vinklat? Mest från väst? Nyheter från tredje världen?
Vilka pressetiska regler bör en journalist rätta sig efter? Brott mot tryck- och yttrandefriheten? Att förstå mediernas
roll i demokratier och diktaturer och att kunna skilja mellan information och
propaganda är en viktig del av denna kurs.
Varje grupp ansvarar för nyhetsrapportering. Gruppen
presenterar också ”veckans artikel” för diskussion i klassen. Denna presenteras
enligt den analysmodell ni kommer att lära er. I de skriftliga proven i
A-kursen kommer aktuella frågor att ingå.
Demokrati har en positiv klang hos de flesta av oss och makthavarna i de flesta av världens länder vill idag kalla sig för demokrater. Men hur är det egentligen? Vilka krav måste vara uppfyllda för att ett land ska kunna kalla sig demokratiskt? Vilka länder uppfyller inte kraven? Hur respekteras de mänskliga rättigheterna världen över? Demokrati kräver engagemang – finns det? Hur ska vi ställa oss till utomparlamentariska metoder?
Demokrati handlar inte bara om politisk demokrati, rätten att rösta m.m., utan även om ekonomisk demokrati och jämlikhet mellan könen. Hur ser läget ut i Sverige idag?
Ja, det är några frågeställningar vi säkert kommer att diskutera.
Ordet ideologi brukar syfta på de grundläggande åsikterna om hur ett samhälle ska styras. Vilka är de stora ideologierna och vad är typiskt för dem?
För ett politiskt parti är dess ideologi inspirationskällan
som anhängarna hämtar kraft och idéer från: vi ska försöka plocka fram några
centrala tankegångar från respektive parti. Även icke-demokratiska ideologier
ska vi försöka titta på.
Det ekonomiska avsnitt som ingår i A-kursen handlar främst om privatekonomi (inkomster, utgifter, budget, sparande, skatter m.m.), konsumentfrågor och prisbildning (utbud, efterfrågan, reklam).
Samhällsekonomi och ekonomisk politik väntar vi med till B-
eller C-kursen.
I dagens samhälle när brott mot de mänskliga rättigheterna
ofta rapporteras i media bör man veta vad det handlar om. Vilka rättigheter har
man som individ? FN:s roll i detta sammanhang bör belysas.
Under läsåret ska vi försöka samarbeta kring ett intressant
tema med ett annat ämne. Det kan vara med kommunikation, historia, svenska
eller något annat. Exakt fråga och metod återkommer vi till längre fram under
kursen.
Elevinflytandet upphör självklart inte när kursplanen är
fastlagd utan kommer att vara en naturlig del under kursens alla moment. Men
med inflytande följer också ett ansvar.
Betyget grundas på aktivitet, enskilt ansvarstagande för studieresultat, provresultat, muntliga förhör, fördjupningsarbeten (enskilt eller i grupp).
Nyhetspresentation, hemuppgifter, närvaro och engagemang för
ämnet är också viktiga delar.