Svenskarnas nya lätta kanoner
Gustav II Adolf
|
Trettioåriga kriget
(Lektionsanteckningar för lektion om
trettiåriga kriget)
Förhistorien 1555-1618.
-
De närmaste årtiondena efter augsburgska
religionsfreden kyrkopolitiskt ganska lugna. Det tyska näringslivet
blomstrade.
-
Vid sekelskiftet sköt den jesuitiska propagandan
fart - flera protestantiska furstar gick över till katolicismen och
då måste undersåtarna enligt territorialprincipen också
göra det.
-
Några protestantiska städer slöt
ett skyddsförbund den evangeliska unionen, under ledning av kurfursten
Fredrik av Pfalz. Hertig Maximilian av Bayern bildade då den katolska
ligan, vars förbundsfältherre till att börja med blev Tilly.
Krigsutbrottet
-
Protestanterna i Böhmen hade trots personalunionen
med Habsburg fått en viss religionsfrihet, men då denna kränktes,
ägde det bekanta uppträdet i Prag rum 1618 som inledde kriget.
-
Böhmen vägrade att erkänna den nye
kejsaren Ferdinand II som kung utan valde i stället Fredrik av Pfalz.
Denne "Vinterkungen" blev emellertid slagen av Tilly på Vita berget
1620, varefter protestantismen i landet undertrycktes. Böhmen blev
ett habsburgskt arvland ända till 1918.
Danska skedet 1625-29
-
Kristian IV:s ingripande ledde till hans nederlag
mot Tilly
-
Wallenstein kejsarens egen fältherre, ockuperade
Jylland. Wallenstein tänkte göra Tyskland till en habsburgsk
enhetsstat och till en sjömakt, därför borde Danmark införlivas.
hotet från Gustav II Adolf gjorde att kejsaren beviljade danskarna
en mild fred. Samma år utfärdades restitutionsediktet, enligt
vilket protestanter kunde berövas sin jordegendom. Den allmänna
tyska fursteoppositionen framtvingade 1630 Wallensteins avskedande.
Svenska skedet 1630-35
-
Motiven för Gustav II Adolfs ingripande
a) Politiska
Förhindra Wallensteins planer på ett
habsburgskt östersjövälde.
b) Religiösa:
Att försöka hjälpa protestantiska
trosfränder som blivit angripna.
c) De politiska och religiösa motiven bildade
för Gustav II Adolf en enhet. Jfr hans egna ord:" Fäderneslandets
majestät och Guds kyrka, som därutinnan vilar."
-
Det tyska krigets inledningsskede 1630-31
a) Vid utgången av 1630 hade Gustav Adolf
besatt hela Pommern och därmed skaffat sig både en välbelägen
och ett fast grepp om nedre Oder-linjen.
b) De protestantiska ledarna i Sachsen och Brandenburg
i spetsen vägrade stödja svenskarna. Sveriges ställning
stärktes dock genom ett subsidiefördrag med Frankrike våren
1631.
Kampen om Elbe-linjen
a) Striden om Magdeburg inledde kampen om Elbe-linjen.
Tillys genom stadens erövring uppnådda framgång neutraliserades
genom Gustav II Adolfs förbund med flera protestantiska furstar, däribland
Brandenburgs.
b) Tillys inmarsch i Sachsen medförde dess
förbund med Gustav II Adolf och slaget vid Breitenfeldt 1631.
c) Slagets betydelse
Omedelbar:
Kampen om Elbe-linjen avgjord till Gustav II
Adolfs förmån, katolska ligans stridskrafter i grunden försvagade.
På längre sikt innebar detta vändpunkten i kriget och den
katolska reaktionen var hejdad och Sverige blev en stormakt.
trettioårigakriget(1)
|